Mycke blir det juh mellan varven måste jag erkänna...Kommer hemstressande idag vid 17-tiden.Hade arbetstid till 16, men var på en nätverksträff inom mitt arbete som höll på till 17..*komptid...yes!*Vad möter jag??kaos..!!!Inte kökskaoset...det hör till vardagen här hemma just nu, så den räknas inte...*L*Utan den där förvirrade blicken i min sons ögon..Uppjagad,stressad...ja den går som inte att beskriva..Ett totalt förrvirrat beteende..inget fungerade som det skulle...han kunde knappt fästa blicken...JAG anade direkt att ngt inte är som det ska...Så medans middagen serverades frågade jag lite om hur dagen varit..-Inte bra...sa min son...-hmm..jag märker det, kan du berätta el??Han berätta sin dag, som inte är bland de bästa kan jag lova...Bråk, skrik och tråkigheter på skolan:(Kaos i hans lilla huvud som gör att allt blir bara sååååååååååå fel..*suck*Ni som inte vet, så har min son Asperger...hans syn, hans vardag och hans liv och framför allt VÅR familj kantas varje dag med hans problematik,Ibland många härliga uppiggande stunder med finurliga tankar och funderingar, men tyvärr blir det sådana här dagar åxå...Som väl är så är de inte så ofta nu..men de förekommer.Jag ser direkt på min son om det har hänt ngt, jag läser honom som en öppen bok, jag bara vet, även om jag inte vet VAD som tynger honom.Just nu förstår jag hans oroliga och aggressiva beteende.Vi vet med 99.9 % säkerhet att han har kommit in på en annan skola som e specialieserade på hans problematik.BRA Jippi!Tänker jag..Vad händer nu?? Tänker min son...På fredag ska han dit och hälsa på,INTE börja där, tyvärr har allt blivit såååååååååå fel från första början.HAN tror att han ska börja där på fredag.HAN tror el han säger att alla andra tror att det bara är idioter som går där...Osv...Förstår ni??Hur det tynger i lillhjärtat för min son...Vilka funderingar han går omkring med? SEN så spånar han vidare och skapar egna scenarier, och det vill jag lova kan bli HUR stor som hellst!!!:(SÅ mitt arbete just nu är att hjälpa min son, att känna den trygghet han i grunden har, förbereda han inför mötet på den nya skolan, låta min son prata av sig om vad han tror, tycker och känner...Ja det är inte lätt alltid...Då tänker kanske ni, varför har du inte pratat med han tidigare???Det har inte varit påkännbart förrän idag...tyvärr..MEN måste erkänna att vissa tecken kände jag igen redan under helgen...( han fick reda på det här under torsdagen, inte jag, jag har själv varit tvungen att ta del av information genom att ringa till lärare osv..det är därför allt blev så fel...Han visste det som sagt före mig...)Nåja, idag är en ny dag en början på resten av veckan...och den ska banne mig bli bra.För inte hjälper det att deppa ner sig, nix pix...SÅN är inte jag...bara ta sig i kragen och styra upp detta så gott det går...positiva tankar!!!*ler*Här hemma har jag varit på min utb. ikväll, elen är dragen och ventilation dragen...det tar sig...NU ska jag sova, är faktiskt knäckt jag med, det var länge sedan min son hade sådana här utbrott...det var nog över ett år sedan!!!Så ni förstår...Zzzzzzzzzz....gäller nu;)

Kram!