Miss me... eller den jag var på väg att "bli"...*suck*

Hatar sjukdomar, besvär.. för tid för träning.. det har jag!

I juni är dessa tagna... i år.. hade juh på börjat ngt.. en bit på väg! Fasiken de kan man inte tro när man ser mig nu, man förfaller fort..

Nä nu ska jag bli frisk, och sen då rackarns, börja om från början...

Å då blir de raka rör! Tungt, massor, å absout härligt! *längtar*

Har en vän.. å jag hoppas.. å jag vet... egentligen.. att hon kommer att hjälpa mig igång  

Lite tankar bara så här!

Bye!

... och imorgon går jag säkerligen mot en snabb död... av träningsvärk, eller så blir det lördag, brukar vara värst andra dagen!

Ska nog inhandla lite    och smutta och tycka synd om mig själv på lördag, lär nog behövas :)

Ångrar dock inte en sekund att jag började gå på dessa träningspass, så trevliga människor och så härlig kämparglöd

bland alla som är där, och att man har en instruktör som är så härligt peppande gör saken bara ännu roligare,

dock är det väääääldigt jobbigt,i alla fall för mig, för jag fick inte ta några genvägar, nä nä... fick köra lite tyngre!

Fast jag älskar det!

Att känna svetten pärlas och att man är helt slut är en härlig känsla!

Ska imorgon köra lite löpning, så kanske, om jag har tur, slipper den värsta träningsvärken på lördag ;)

Ser fram emot att eventuellt börja köra lite gym åxå, lyfta lite manliga vikter, för det hade varit superkul!

Vet inte sist jag gjorde det, måste vara över 15 år sen! Då jag tränade som värst och jag ångrar att jag slutade,

men så är det när man har barn och annat dyker upp, de var rätt små på den tiden och jag var som alla andra,

tvungen att prioitera.

Men nu är det andra tider!

Sen känns det bra att hitta något som passar mig, nu när jag inte röker längre så har man lagt på sig lite hull och

man behöver röra på sig, sen drar det inte ifrån att bygga upp lite muskler när man har sina diskbråck,

man ska hålla några år till, så det är lika bra att köra all in!

Nä ni, nu ska jag ta en dusch, hänga lite tvätt och skriva lite till min chef, dags för det årliga medarbetarsamtalet *suck*

Nåja, det ska göras och det är lika bra att sätta igång så man får det klart nån gång.

Imorgon händer det saker, vi har gått med i en stegräkningstävling på jobbet, läs mera här: http://www.steg.se/

I en månads tid ungefär ska vi springa omkring som några yra höns på jobbet för att få ihop en massa steg, även gå promenader, gymträna, springa osv måste göras hemmavid så vi får så mycket steg som möjligt  

OCH tävlingsmänniska som jag är *hatar att förlora* så kommer jag bokstavligen inte göra annat än att irra omkring, till både kollegors och familjens förfärran  

Nåja, har en tanke med det här åxå, det blir en liten spark i baken att komma igång med nån form av träning, som verkligen inte funnits på länge, ja, nån simtur el två kanske men inte nå mera, tyvärr...och kosten, den är hemsk...äter allt som är gott och så lite till på det. DEN ska jag åxå försöka tänka på, så kanske....man ser ut så här om några veckor:

Eller så inte...

Japp, precis som rubriken säger så har jag nu satt igång riktigt på allvar med att träna.

Värken som jag har är mycket bättre, dock domningarna i vänster arm finns kvar men hindrar mig inte att träna på samma sätt som tidigare.

Idag har jag alltså varit ute och gått, en rask promendad i det vackra höstvädret i hela 45 minuter. Jag var lite lätt nervös innan, för sist jag var ute och gick så var jag så stötkänslig att min vanliga promenadrunda var jag tvungen att avbryta och ta en annan väg hem. Jag grät nästan av all smärta som strålade ut i armen och i hela vänster sida av ryggen, det kändes bittert...för promenera är något jag verkligen gillar.

Fast idag gick det bra!!! ingen smärta alls, domningarna, ja, men inte nå värk!!!

Nu ikväll följde jag med stora damen och simmade, 30 minuters simning blev det, kollade inte hur många längder utan gick mera på tiden som jag simmade...dottern sa nått om 25 el 28 längder a´25 meter el nått sånt, men jag e nöjd!

Sen blev det lite bastu på det naturligtvis  

Fast jag egentligen inte är en bastumänniska kan jag tycka det är skönt att sitta en stund innan man duschar och gör sig klar.

Dock tog det slut rätt så fort när stora damen kom in i bastun, hon tyckte det var för kallt så hon hällde på en del vatten vilket resulterade att jag avvek rätt så snabbt  

På onsdagkväll blir det repris, för simma verkar funka, vet inte hur jag mår imorgon men säkert lite träningsvärk får jag, men det kan jag leva med...

Kram!!!