Har varit hemma idag och vabbat, hon är väl inte dirket "sjuk", hon har som gått och blivit lite hmm..förstoppad stackarn...

Så efter lite telefonsamtal, läkarundersökning, ordenationer så ska hon säkert bli bra...

Men, när man går hemma så här blir jag så rastlös, så jag börja med att rota fram några tavlor jag har gjort för snart ett år sen...japp ni läste rätt, ett helt år sen snart!

Det är vita fyrkantiga ramar med en bit tapet som bild i dem, och det är samma tapet som lillan har som fondvägg i sitt rum...

De satte jag upp i vår lilltoa, nöjd och glad så satte jag mig ner i soffan med en kopp kaffe, lillan springer in på toan för att kissa, helt plötsligt skriker hon rakt ut!

Upp ur soffan for jag, hann tänka både det ena och det andra.

Kommer fram till lilltoan och hör lillan utbrista:

-Mamma!!!! HAR du plockat ner min tapet!!!!???

Och nä...hon har fortfarande kvar sin tapet i sitt rum, jag lovar!  

Och det kan man verkligen kalla det, ingen snö i sikte än så länge, bara regn här uppe, grått och trist väder, mörka dystra vägar där knappt extralyset gör sitt *suck*

INTE för att jag längtar så där jättemycket efter snö el så, men liiiiiiiiite vitt ute hade nog lyst upp tillvaron lite  

Här hemma har de stora barnen höstlov till lillans stora besvikelse, hon vill åxå ha höstlov säger hon, men på fredag är pappa ledig så då får hon ledigt i alla fall en dag.

Stora damen åkte till sin pappa i söndags och sonen åker imorgon så här hemma blir det bara vi tre...

Stora damen var till Luleå igår med sin pappa, där inhandlade de tydligen en födelsedagspresent till lilla jag!! *GLAD!*

Hon säger att det är något jag kan ha användning för den dagen jag kanske ska gå ut och roa mig en sväng...

Mina tankar har vandrat iväg...e lite rädd för VAD det kan vara, jag vet att hon och hennes pappa kan ha en rätt så sjuk humor, så har jag "tur" så är det väl nån rolig t-shirt med en naken karl på el nå annat liknade...kanske ett linne i stl 110, som jag knappt får över huvudet???

Eller kanske helt enkelt nå snyggt...  

Ja ni, spänningen stiger...*ler*

Så...den som väntar på nå gott väntar aldrig för länge, el hur det där nu var  

Var bara tvungen, min dotter blir nog kanske sur på mig, men det kan jag ta, eller så får jag väl ta bort inlägget om hon misstycker.

Hittade det här på hennes blogg, där hon skriver om sitt "härliga" liv:

Sämst torsdag.

Taget direkt från en tonårings liv eller????   Jag formligen älskar hennes blogg och det sätt hon skriver på, ironiskt, känslomässigt och med en gnutta humor i det hela!! Fortsätt så vännen!!!!

Ja ni som undrar om vår lillprinsessa fick nå godis??? Japp, det fick hon, och glad ihågen var hon!!!

Räckte med att gå kvarteret ner, och tur var väl det, en frusen prinsessa fick jag hem med ett STORT leende  

Och vårt golv i hallen, ja du syss...jag trodde vi inte hade kommit överens om det, men det hade tydligen "VI" gjort, utan att jag visste om det...hur det nu kan gå till  

Det blir samma golv som inne i vår "nya" toalett...så det blir mörkt golv som går ihop med resten av hallen, men att det ska vara vattentåligt...Japp då vet "VI" det, sicken tur   

NU snart blir det att springa över till grannen och äta upp allt fika, tänker fika massor har jag bestämt, för jag har hört ryktes vägen att damen i hushållet har bakat massor av fika...*hoppas att det är så*  så här blir det inte mycket till middag innan, måste juh lämna plats i stormagen, vilket iofs inte bör vara nått problem glupsk som jag är  

Detta citat är taget från FB, tyckte det var så bra så jag kunde inte låta bli att kopiera och sätta det här på bloggen  

Livet ärför kort för att slarvas bort. Älska de människor som behandlar dig väl.Välj bort de som inte gör det. Tro på att det finns en orsak till allt som sker. Om du får en chans till, så grip tag i den med båda händerna. Om det ändrar ditt liv, så låt det ske! Ingen har sagt ...att...livet ska ...vara lätt!

Detta satt på min gulliga kusins "status" och kommer även snart sitta på min...Kram!

Här hemma för några minuter sedan knackade det på vår dörr, några söta barn stod utanför och formligen skrek : BUS ELLER GODIS...!

Ja..jag gör inte bort mig så godis fick dem..*har för ett antal år sedan på skoj sagt bus...och fick bus..det gör jag inte om*  

Lillan frågade varför de sa så...pappa förklarade...sagt och gjort...en hysteriks dotter som åxå ville ut på bus el godis.

Pappa...sa efter många om och men, ok...full fart på lillan, hon hade helt klart för sig vad hon skulle vara, en prinsessa  

Och det hon blidde, se...visst e hon som söt???

Osynlig eller synlig

Japp, precis som rubriken säger så har jag nu satt igång riktigt på allvar med att träna.

Värken som jag har är mycket bättre, dock domningarna i vänster arm finns kvar men hindrar mig inte att träna på samma sätt som tidigare.

Idag har jag alltså varit ute och gått, en rask promendad i det vackra höstvädret i hela 45 minuter. Jag var lite lätt nervös innan, för sist jag var ute och gick så var jag så stötkänslig att min vanliga promenadrunda var jag tvungen att avbryta och ta en annan väg hem. Jag grät nästan av all smärta som strålade ut i armen och i hela vänster sida av ryggen, det kändes bittert...för promenera är något jag verkligen gillar.

Fast idag gick det bra!!! ingen smärta alls, domningarna, ja, men inte nå värk!!!

Nu ikväll följde jag med stora damen och simmade, 30 minuters simning blev det, kollade inte hur många längder utan gick mera på tiden som jag simmade...dottern sa nått om 25 el 28 längder a´25 meter el nått sånt, men jag e nöjd!

Sen blev det lite bastu på det naturligtvis  

Fast jag egentligen inte är en bastumänniska kan jag tycka det är skönt att sitta en stund innan man duschar och gör sig klar.

Dock tog det slut rätt så fort när stora damen kom in i bastun, hon tyckte det var för kallt så hon hällde på en del vatten vilket resulterade att jag avvek rätt så snabbt  

På onsdagkväll blir det repris, för simma verkar funka, vet inte hur jag mår imorgon men säkert lite träningsvärk får jag, men det kan jag leva med...

Kram!!!