ja herrgud vilken kanondag!

När vi steg upp i morse så var det bara en sak som gällde, på med skoterkläderna och iväg, har juh förtusan inte gått att vistas utomhus de sista veckorna när graderna varit runt -25 eller mer.

Men idag, idag var det hela -2 eller mildare!!!

Iväg for vi med våra skotrar och mötte upp Erik och barnen på isen, sen åkte vi iväg till deras hus, endast för att han ville visa skotervägen hem till dem.

Sen körde vi till Frasses där vi intog en härlig lunch, eller härlig och härlig, god var den då  

Sen efter lunchen var det tankning som gällde och vidare till Svensbyn där vi inväntade Jocke och hans dotter för att sen bege oss till min bror och hans fru i Blåsmark.

Där fick kaffe och gó fika, precis så där lagomt efter lunchen, det tackar vi för!!!

Vi stannade inte länge utan begav oss efter en stund, och då hände det som INTE får hända, men ...när det gäller jag så händer allt  

Vi hade kört en bit från Blåsmark och närmade oss Hortlax, mitt ute i skogen så hör jag hur det smäller till...jag vänder mig om mot sonen och han ser lika frågande ut som jag, jag stannade ( körde tyvärr sist i ledet åxå ) japp...skoter såg lite..hm...låg ut??? så där konstigt låg...

Satte mig på skotern igen och hoppades att de skulle märka nån gång att jag inte var med, efter ett tag på ett fält lite öppnare stod de och vänta så vackert.

Jag stannade och visade, japp, fjäderfästet hade farit, muttern eller vad de nu var, hade farit så den hade lossnat från sitt fäste.

Men nu har man en händig man, så med hjälp med lyft från de andra karlarna så sitter där nu en ny mutter och fjäderfästet är där det ska vara!!! Resan hem till vårt kära Munksund gick sen helt utan problem!

Tja, vad är en dag utan att det händer nått??? *skratt* annars har man inte kört skoter...eller hur??

Bjuder på en bild på mig själv när vi väntade in Jocke och hans dotter i Svensbyn