Ja ni, efter en helt vanlig arbetsdag med lite barnbus och inskolningar så vände jag röda faran mot busstationen för att invänta sonens buss från grannbyn.NU är vi en "hel" familj igen, känns alltid så tomt när han åker iväg till sin pappa men så är det med livet, det är bara att gilla läget.SÅ när vi kom hem var bordet i princip dukat och maten klar *tack för det mannen min, det gillas;)*Sen kom stora damen med den briljanta iden att gå en prommis, och det hakade jag naturligtvis på, jag kämpar nu för att gå ner de där sista "sluta röka" kilona, hade tänkt försöka nå mitt mål den 13:e oktober...Fast som det känns nu skulle jag behöva springa natt och dag och skippa att äta för att nå dit...*skratt*JAG måste bara ha världens sämsta karaktär i sverige???Eller??Senaste veckorna så äter jag enligt LCHF, det fungerar jättebra, men när helgen kommer så kommer även den där tanten med svarta klänningen med horn i pannan, och viskar lite lätt i mitt öra, att en pizza är inte fel, eller lite chips..osv...VILKET resultera i att de stackars 2 kilona jag lyckats gå ner helt enkelt inte blir någe mer...*suck*SÅ nu tar jag tag i kragen och kastar kärringen i skogen, för nu rackarns ska jag tävla mot mig själv...*HA!*Önska mig lycka till, att kärringen stannar där i skogen och inte flyger fram...*ler*SÅ tills vidare.............Ps: promenaden var kanon!!! repris imorgon???vad tror du stora damen???Ds